Privat Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, symfyseolys

Igår var jag och familjen in till stan!

 För att besöka två ställen. Först var jag och tog kort så jag kan söka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Tänkte att det är bäst att söka innan läkarintyget går ut, även om jag inte kan köra själv än. Jag räknar ju ändå med att kunna köra själv inom en inte alltför lång tid.

Sen var vi på Friskhuset och köpte en ståstol, så jag ska kunna laga mer mat eller åtminstone få mindre ont när jag väl gör det. Den är lite hård att sitta på, så jag ska fixa till nått mjukare annars kommer jag ju inte kunna använda den så mycket som jag vill.

När vi ändå var där provade jag lite olika sittkuddar och provsatt en Eloped! En sån skulle man haft! Då jädrar skulle jag ut och åka J

Allt som allt var vi borta nästan två timmar. Och jag var helt slut, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Det tar på krafterna att ge sig av hemifrån och att strutta runt korta sträckor på kryckorna. För att inte tala om att det är en idiotisk idé att provsitta massa dynor (läs tre st) när man redan har ont.

Resten av dagen tillbringades liggande med ont. Och tydligen kommer även denna dag tillbringas på samma sätt om man ska lyssna på sin kropp. Vilket man ju ska, håller jag på att försöka lära mig. Jag har alla fall för ont för att sitta eller stå eller gå, så det gör sig själv, om man ska se det från den ljusa sidan. Vilket man ju ska J

Och eftersom jag kikat på lite olika sittdynor kan jag tala om att det finns en hel uppsjö av olika sorter. Framför allt finns det en del dynor som är anpassade för att avlasta svanskotan helt. Det finns avlastande dynor och dynor som är urskurna vid svanskotan och dynor som bara ligger under skinkorna.

Så ett tips är att åka och provsitta lite dynor och få en bättre vardag!

Jag har även fått hem min nya vän rullstolen J Jag var så himla glad och tjatade till mig en familjepromenad! Jag hade tänkt mig den lilla två-km rundan. Men efter ca 500 m fick jag se mig besegrad. Vi fick vända hem. Jag kan säga att det verkligen förklarar känslan ”bitter-sweet” Jag var rätt ledsen först eftersom jag siktat in mig på 2 km. Men jag var ändå ute på promenad, och ju bättre jag blir desto längre kommer jag komma!

Just nu försöker jag komma på ett sätt att fästa skaklar på rullstolen så vi kan börja träna lite hunden och jag.

Även om jag inte har haft nån större nytta av rullstolen utomhus ännu har den underlättat lekandet med sonen. Dels tycker han det är lite roligt att åka med och dels kan jag vara med lite mer i rummet. Och det är såå roligt att det går att vara med lite mer även om det än så länge sträcker sig till rulla runt lite i vardagsrummet J

Jag tror att min nästa önskesak i hjälpmedelsväg blir en griptång, för dagar då golvet är alltför långt ner för att jag ska nå dit. Eller bara för att kunna plocka upp saker från golvet medan jag rullar runt i min lilla stol. Sonen är inte riktigt färdigdresserad när det gäller att plocka upp saker, än så länge är vi mest på riva ner och kasta iväg stadiet. J