foglossning.blogg.se

Här tänkte jag samla information om foglossning under och efter graviditet. Då jag själv drabbats och söker med ljus och lykta efter information tänkte jag samla det jag hittar och hoppas att andra ska kunna få lite hjälp på vägen och kunna hitta information lite lättare :)

Paracetamol

 

Det känns ju bra att veta att den värktablett man blir ordinerad att ta under graviditeten ev kan påverka fostret såhär.

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/barnsjukvard/hogre-risk-for-adhd-nar-mamman-at-paracetamol/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/paracetamol-hade-inte-godkants-i-dag_5836609.svd

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Varför vet ingen någonting

Varför vet ingen varför jag fick värsta bakslaget just nu?  Jag vet inte, sjukgymnasten vet inte och läkaren vet inte. Akupunkturtjejen vet inte, sambon vet inte, internet vet inte.

Det har varit en hemsk hemsk hemsk vecka. Helt enkelt.

 

För att jag fick bakslag

För att jag fick starkare värktabletter

För att kroppen inte vill återhämta sig

För att jag inte kan hitta nån som helst förklaring till varför

För att jag känner mig helt ensam här inne i min foglossningsbubbla medan alla andras liv fortsätter som vanligt

För att det med största sannolikhet betyder att jag inte kommer hinna bli bra innan augusti

För att läkaren inte vet vad han ska göra av mig

För att läkaren inte tror på vad han själv säger

För att läkaren ger två budskap i meningarna efter varandra

För ingen utom jag tror att jag kan bli bra igen

För att jag snart inte heller tror att jag kan bli bra igen

För att det gör ont

För att det finns så mycket jag vill göra

För att två år inte har räckt

För att jag fortfarande efter två år hatar att vila

 

Jag är så himla ledsen eftersom allt jag kämpar för bara kastas omkull hela tiden.

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Läkarbesök och så

Eftersom jag inte vill ha bakslag hade jag bestämt att bakslaget gått över i måndags. Jag hade ju vilat hela helgen, inte ens tränat (eftersom det gjorde så ont). Så jag åkte helt enkelt till sjukgymnastiken på måndag morgon som vanligt. Ignorerade den lilla rösten som försökte göra mig uppmärksam på att jag inte var i särskilt god form.

Jag pratade lite med sjukgymnasten, försökte träna och fick ge upp trots att jag verkligen anpassade träningen till microträning.

Jag vet inte varför jag har ont, sjukgymnasten vet inte. Så jag åker hem.

Väl hemma blir det bara värre och värre tills jag på em ligger i sängen och försöker låta bli att andas eftersom det gör så ont att andas, och att ligga och att finnas till. En kompis ringer och jag hör på henne att hon blir riktigt orolig över mig. Hon beordrar mig att ringa vårdcentralen. Så jag gör det. Får en tid till idag kl 9.

Känner mig lite onödig. Så ont har jag väl inte? Det går väl över. Det är jobbigt att ha ont, men det är sannerligen jobbigare att erkänna det.

Jag hade aldrig ringt vårdcentralen om inte min kära vän blivit så orolig över mig. Att jag har svårt att tänka och prata eftersom jag har svårt att andas spelar liksom ingen roll.

Jag tror ändå på nått sätt att ingen ska tro att jag har ont. Att dom ska tycka att jag tar upp onödig tid som dom borde ägna åt någon som är sjuk på riktigt.

Och jag hade ju redan tagit maxdos alvedon och voltaren.

Jag andades bättre i morse, inte bra kanske eftersom jag fortfarande bukandades ganska ytligt och ganska fort. Men bättre.

Funderade på om jag verkligen skulle åka till vårdcentralen eller om jag bara skulle ta upp onödig tid för dom. Dessutom vet jag ju att själva resan till vårdcentralen gör att smärtan blir värre sen.

Men jag åkte, och hela resan gjorde väldigt ont och när jag väl var framme gjorde det så ont att jag hade riktigt svårt att andas igen.

Det tog en evighet bara att ta sig in och när jag väl satte mig önskade jag bara att jag skulle kunna få andas normalt igen. Och helst inte ha så ont och helst bli av med yrseln och illamåendet. Alternativt att nån helt enkelt bara gav mig lite aktiv dödshjälp.

Min vanliga läkare var sjuk så jag hade en akut-tid hos en annan läkare. Hon var väldigt trevlig och hade läst min journal och tyckte uppenbarligen synd om mig. Hon både sa det och klappade mig på kinden när jag gick därifrån.

Nya smärtstillande, antiinflammatoriska och en medicin mot magsår som förebyggande eftersom jag blir så illamående av voltaren och dom här nya tydligen är ännu starkare.

Jag tog dom direkt jag kom hem och det verkar funka hyfsat hittills. Jag är fortfarande illamående och helt slut i kroppen. Men smärtan är mindre och jag kan andas normalt igen.

Dagens akupunkturtid är ombokad till på fredag. Då måste ju den nya medicinen vara i full gång och jag har vilat ytterligare några dagar.

Kvällens styrelsemöte fick jag lämna återbud på och torsdagens träning är inställd.

Nog sjutton borde jag klara att ta mig till akupunkturen då?!

Jag gick dessutom och la mig kl sju med sonen. Väl uppallad med kuddar och extra täcken.

Så nu ligger jag här och låtsas att det inte gör så ont och att jag inte är så illamående. Och jag är grymt tacksam för att pulsen slutat försöka slå sig ur min kropp, yrseln är så gott som borta musklerna har slutat krampa och framför allt, jag kan andas normalt!

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Bakslag

Borde enligt lag förbjudas.

Vilken jäkla skitdag det är idag. Jag tycker verkligen att gör mitt bästa hela tiden, jag tränar och jag vilar och jag vilar och jag tränar. Jag försöker tänka mig för och planera min vardag. Jag vilar hur mycket som helst mer än jag vill. Jag försakar hur mycket som helst bara för att jag verkligen vill bli bra.

Jag behöver inga bakslag. Jag behöver inte få så ont när jag äntligen kommit ner på golvet och lagt mig på bollen att jag måste hjälpas upp. Det behöver jag faktiskt inte. Särskilt inte eftersom jag utan problem kan räkna upp hur många saker som helst som jag vill göra som jag inte kan.

Det gör inte bara ont i kroppen att bli fast i smärta på en boll på golvet, det gör väldigt ont i själen att inte kunna genomföra träningen och det gör fruktansvärt ont i själen att behöva bli hjälpt upp av sin sjukgymnast.

Det känns som ett enormt nederlag och framförallt känns det skämmigt att gråta inför och få hjälp av nån annan än sambon.

För hur det än är vill jag inte att nån ska se mig i det skicket. Det räcker att dom ser att jag har ont, dom behöver inte se hur ont.

Ingen behöver se hur ont egentligen, det räcker att jag vet det själv.

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Bra tips från gravid till förlossning

Här står det bra tips inför förlossning. Sidan är på engelska men väl värd att läsa.
 
Bla annat står det om vikten av att barnmorska och läkare tar hänsyn till foglossningen och att man gör klokt i att mäta sin  "pain-free range of movement". Alltså den vidd som du kan sära benen utan att det gör ont. Särskilt användbar vid epiduralbedövning.
 
Läs, skriv ut och ta med till din barnmorska och läkare.
 
http://www.nhs.uk/conditions/pregnancy-and-baby/pages/pelvic-pain-pregnant-spd.aspx
 
 
Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Vill du hjälpa till i en dansk studie?

All forskning och alla studier som görs om foglossning är bra för framtiden! Förhoppningsvis kommer den dagen då man som gravid faktiskt behandlas som en unik kvinna som bär på ett litet  mirakel. Då  man faktiskt behandlas efter den man är. I den drömvärlden kommer även vi med foglossning att få rätt hjälp i tid :)
för att delta i studien måste du vara gravid, men det verkar vara enda kriteriet :)
 
http://www.cmwa.net.au/research-pelvic-girdle-pain
 
 
Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

tips vid foglossning

Snubblade just över ett annorlunda tips mot foglossning
 
http://gravid.ifokus.se/discussions/4d713de7b9cb46221d0545a4-tips-vid-foglossning
 
och én liten bälteslänk
 
http://www.mediconline.se/rehband-sivarme-backenbalte-mot-foglossning-p-83-c-109.aspx
 
Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Ökad träning!

Yes! Jag har ökat på träningen. Yes! Ingen feber!! Bara ont i huvudet, illamående, yrsel och allmän influensakänning. Samt såklart extrem trötthet.

Det var igår. Jag var och tränade igenom mitt pass och så kommer min sjukgymnast och frågar om jag vill börja träna nån lite mer krävande övning. Jag blev så himla glad att jag kände mig som en överlycklig hund som inte kan sluta vifta på svansen. Samtidigt hörde jag hur jag lät precis som sonen när han vill göra något, dvs jag kunde inte sluta säga M, M, A, A och nicka ihärdigt. För min inre syn såg jag mig svettas i nån benpress och jogga på gåbandet så svetten lackade.

Jag antar att jag såg rätt snopen ut när det visade sig att jag skulle ligga på en boll på en matta och spänna ryggmusklerna. Det var såklart inte så att svetten lackade, men uppenbarligen tyckte min kropp att det var mer krävande träning. Det var det ju såklart, det krävs ändå en del av min kropp att kordinera ner mig på golvet, hålla balansen på en boll och sedan ta mig av bollen och komma upp i stående position igen.

När jag tänker efter blev jag nog lite svettig trots allt J

Jag kan även stolt presentera mina första 20 steg på gåband! Det har verkligen stört mig att jag inte kunde gå på bandet alls förra gången jag testade, fast det var på lägsta hastighet. Därför har jag efter varje träningspass ställt mig på bandet och haft ena foten på sidan om bandet och andra i luften ovanför. Satt på bandet och låtit benet följa med bak så långt det gått utan att det gjort ont eller känts konstigt sen sakta fört fram det igen och upprepat några gånger med båda benen. Jag har såklart inte lagt nån belastning på benen utan hållt upp mig med armarna. Min förhoppning var att kroppen skulle komma ihåg hur det känns att gå. Och att hjärnan skulle känna att det inte gjorde ont.

Jag vågade inte belasta helt såklart. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag sabbade all träning jag lagt ner på att komma hit, genom att smygträna gåband och så dratta ikull och bli sämre igen.

Så jag hängde i armarna, men lät benen gå 20 steg utan nån eg belastning alls. Snacka om häftig känsla!!

Jag ska banne mig snart gå på riktigt alltså!!

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;

Basal kroppskännedom

Verkar vara smart att träna både innan under och efter en graviditet.

Själv har jag just börjat och mitt fysiska skick lämnar ju lite att önska så jag måste gå långsamt fram. Även här. Men jag kan säga som så, att det lilla jag gör i form av att lyssna på min andning, balansera in kroppen och tänka igenom hur jag står och ställa mig bättre har gjort att jag har mycket mindre kramp i rumpmusklerna, ländryggen får slappna av mer och belönar mig med mindre svid och kramp även den.

Att rekommendera med andra ord.

Lite om basal kroppskännedom och graviditet finns att läsa här.

http://4health.se/basal-kroppskannedom-gastinlagg-av-sjukgymnast-anna-heiman

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;