foglossning.blogg.se

Här tänkte jag samla information om foglossning under och efter graviditet. Då jag själv drabbats och söker med ljus och lykta efter information tänkte jag samla det jag hittar och hoppas att andra ska kunna få lite hjälp på vägen och kunna hitta information lite lättare :)

Ökad träning!

Yes! Jag har ökat på träningen. Yes! Ingen feber!! Bara ont i huvudet, illamående, yrsel och allmän influensakänning. Samt såklart extrem trötthet.

Det var igår. Jag var och tränade igenom mitt pass och så kommer min sjukgymnast och frågar om jag vill börja träna nån lite mer krävande övning. Jag blev så himla glad att jag kände mig som en överlycklig hund som inte kan sluta vifta på svansen. Samtidigt hörde jag hur jag lät precis som sonen när han vill göra något, dvs jag kunde inte sluta säga M, M, A, A och nicka ihärdigt. För min inre syn såg jag mig svettas i nån benpress och jogga på gåbandet så svetten lackade.

Jag antar att jag såg rätt snopen ut när det visade sig att jag skulle ligga på en boll på en matta och spänna ryggmusklerna. Det var såklart inte så att svetten lackade, men uppenbarligen tyckte min kropp att det var mer krävande träning. Det var det ju såklart, det krävs ändå en del av min kropp att kordinera ner mig på golvet, hålla balansen på en boll och sedan ta mig av bollen och komma upp i stående position igen.

När jag tänker efter blev jag nog lite svettig trots allt J

Jag kan även stolt presentera mina första 20 steg på gåband! Det har verkligen stört mig att jag inte kunde gå på bandet alls förra gången jag testade, fast det var på lägsta hastighet. Därför har jag efter varje träningspass ställt mig på bandet och haft ena foten på sidan om bandet och andra i luften ovanför. Satt på bandet och låtit benet följa med bak så långt det gått utan att det gjort ont eller känts konstigt sen sakta fört fram det igen och upprepat några gånger med båda benen. Jag har såklart inte lagt nån belastning på benen utan hållt upp mig med armarna. Min förhoppning var att kroppen skulle komma ihåg hur det känns att gå. Och att hjärnan skulle känna att det inte gjorde ont.

Jag vågade inte belasta helt såklart. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag sabbade all träning jag lagt ner på att komma hit, genom att smygträna gåband och så dratta ikull och bli sämre igen.

Så jag hängde i armarna, men lät benen gå 20 steg utan nån eg belastning alls. Snacka om häftig känsla!!

Jag ska banne mig snart gå på riktigt alltså!!

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: