Akupunktur igen Äntligen!
Igår var jag varit på min andra akupunkturbehanding. Första gången var förra veckan och min akupunkturtjej bedömde mig till väldigt dåligt skick. Hon började därför behandlingen på väldigt försiktig nivå.
Det kändes inte helt bra, jag hade som vanligt hoppats på att hon skulle dundra på med hela artilleriet. Så blev det nu inte, men däremot hade jag superrörlighet hela dagen efter och inte särskilt ont. Idag var vi såklart tillbaka på ruta noll igen och jag tillbringade en stor del av gårdagen på att fundera på om man kan andas på nått sätt så ryggen sträcks ut men bäckenet inte rör sig… Jag kom inte kommit på nått bra sätt.
Min sjukgymnast har bollat mig till en annan sjukgymnast på vårdcentralen som jobbar med basal kroppskännedom bland annat. Min vanliga sjukgymnast förstår inte riktigt mina frågor om hur man vet när man går och står rätt även när det gör ont. Jag pratade med den andra sjukgymnasten i måndags och bokade tid. Hon verkade förstå åtminstone vad jag frågade efter när jag i snabba drag förklarade situationen, fick barn för drygt 1,5 år sedan, inte kunnat sitta, stå gå normalt på över två år. Hon sa alla fall att hon förstod att jag inte kunde komma ihåg hur det kändes när det var ”rätt” liksom.
En annan sak som jag nu testar är Quiet qigong. Jag hittar inte direkt någon information om det, mer än att det finns. Ska väl leta lite mer så småning om. Men just nu gör jag det efter akupunktörens instruktioner. Det är liggande andningsqigong, skulle tro att det räknas lite som meditation. Man ligger ner och andas sig genom kroppen efter ett visst mönster. Det gick jättebra först, men just nu kämpar kroppen mot på alla tänkbara sätt. Men jag fortsätter och räknar med att motståndet går över snart.