foglossning.blogg.se

Att få en tid i Ängelholm, till någon som är specialicerad på just bäcken och ländrygg är ju bara helt enkelt hur bra som helst och toppen och alldeles underbart.

Fast varför känner jag mig inte bara lycklig då? Varför har jag ångest, koncentrationsproblem, svårt att sova och lust att gråta?

 Jag har ju fått en tid, jag kanske kan få en operation (ja eller typ 2-3 st ) jag borde vältra mig i lycka och förhoppning.

 Istället bryter jag ihop och klarar knappt att boka en flygresa. Än mindre hotell. Allt känns bara jättesvårt och jättejobbigt och jag blir jättenervös.

Dessutom är det krångligt att boka flyg med rullstol och jobbigt att boka hotell med rullstol. Man måste nämligen ringa.

Jag hatar att ringa, jag hatar att ställa frågor om hur det går till när man har rullstol. Och jag hatar att det gäller mig.

Jag har bokat flyg och andra resor förut utan att bryta ihop. Den här gången tog det mig två dagar. För när jag hade rett ut hur allt skulle gå till var jag så slut att jag bara inte kunde genomföra bokningen, för jag kunde inte fokusera.

Morgonen efter när jag väl genomförde bokningen var jag tvungen att ringa sambon 3 ggr bara för att klara av att komma igenom alla självklara ikryssningar.

 Det är så olikt mig att jag bara blir alldeles ledsen.

 Alla är dessutom väldigt trevliga och hjälpsamma när man ringer så egentligen borde det bara vara trevligt.

 Nåja, biljetterna är bokade och jag överlevde.

 Och nu har jag bara 13 dagar kvar att ta mig igenom innan jag vet om jag ska bryta ihop eller hoppa (nåja.. ) av glädje