Privat Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, steloperation av bäcken, symfyseolys

Livet tar sig till nya höjder

Nämligen till jobbet!!

Känslan av att äntligen, efter 5 år, åka till jobbet varje dag och jobba 2 timmar är helt omvälvande. Det är skitkul, jättejobbigt och helt uttömmande.

 Gör det ont? Ja

Är det värt det? Ja

För det gör inte ont på samma sätt som förut, men jag får ont. Jag började mina 2 timmar om dagen 1 november och förutom att det gör ont i kroppen så blir knoppen helt utsliten.

Jag jobbar med anpassade arbetsuppgifter eftersom jag fortfarande har svårt att gå för mycket. Och jag går så lite som möjligt i trapporna. Jag lyfter inget tungt och behöver inte göra arbetsuppgifter som innebär oplanerade ryck eller liknande.

Det som är frustrerande är att jag hela tiden inser hur begränsad jag är fast jag upplever mig som så himla bra.

Jag går sakta, jag rör mig sakta, jag har svårt att böja mig, svårt att utföra arbetsuppgifter som innebär att jag måste stå i en lite annorlunda ställning, jag kan inte bära och inte lyfta. Jag kan inte hålla emot för tryck. Jag är helt enkelt jäkligt svag jämfört med förut, innan graviditet osv.

Och det hjälper inte att sitta, det är riktigt frustrerande.. eftersom jag faktiskt kan sitta så bra nu för tiden..

 Jag har behövt köpa nya mjuka stabila svindyra skor bara för att kunna gå nånstans över huvud taget. Bor i gympadojor både hemma och på jobbet. När det blev vinter fick jag gå och köpa mig ett par hyfsat dyra inlägg till vinterskorna för att kunna gå i dom.

Jag tål inte heller att halka omkull. Jag vet det eftersom jag testade det i torsdags. Jag lyckades på något underligt vis ändå ramla framlänges så jag kunde ta emot mig med armarna först. Men det slutade ändå med att jag fick lov att sjukskriva mig på fredagen, vilket känns extremt mesigt när man bara jobbar 2 timmar med anpassade arbetsuppgifter…

 Idag har jag dessutom gjort mitt första träningspass sedan jag började jobba, eller jag försökte i allafall. Gick sådär. Jag har ju såklart blivit förkyld också.

 Nu blir det akupunktur i morgon, törs knappt tänka på det, och så träning på onsdag igen, sen får vi se. Jag ska ju jobba mina två timmar om dagen också.. Hektiskt liv :)

 

 

#1 - - Anne Høidahl:

Hurra for deg! - Og gratulerer masse! Du har virkelig stått på for å komme dit du er i dag og jeg ønsker deg lykke til videre! Klem Anne i Trondheim

Svar: Tack!! Ja det har krävts lite för att komma hit, men jag är så otroligt glad att jag är där jag är :)
Kram till dig!
Maria

#2 - - Anonym:

Så härligt!! Kämpa på men ta det försiktigt:D

Svar: Underbart är det :) Det är tråkigt att ta det försiktigt men jag jobbar på det ;)
Maria

#3 - - Anonym:

Hittade din blogg när jag sökte på förlossning. Hur långt efter din graviditet gjorde du steloperationen? Jag hade hemsk förlossning under mina graviditeter och vid den sista sa sjukgymnasten att jag aldrig skulle återfå ett normalt bäcken. Och hon pratade om stelooeration. Jag ville inte då. Men nu 15 år sedan har jag hamnat i det omöjligt läge kanske måste jag.

Svar: Om du är i läget att du måste tycker jag du ska göra det! Det är en suveränt härlig känsla när bäckenet känns stabilt igen, en helt ny värld!Min son är nu 4,5 år och jag gjorde in sista (av två) steloperation för ett år sedan nu. så typ 3 år efter förlossningen kan man väl säga att jag började operera mig.
Operationerna för 15 år sedan var vad jag har förstått väldigt drastiska, den operation som jag har gjort har mycket bättre prognos som jag har förstått det. Ifuse heter den. sök på ifuse gå google så kommer det upp både filmer och bilder. Vad jag vet görs den i ängelholm och i stockholm, jag var i ängelholm :)
Maria