Allmänt, Privat Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, steloperation av bäcken

Sommarsemester slut!

Säg den lycka som varar för evigt. Trots supervärme hela sommaren bråkar min kropp hela tiden. Fast jag ska ju eg inte klaga eftersom jag kan göra så mycket nu, även om det gör ont. Å jag har haft det superbra hela semestern, om man bortser från kraschad mage eftersom jag tog värktabletter i form av alvedon och naproxen 1 dag i början av semestern. Och inte har gjort en ordentlig ansträngning att reda upp magen igen. Jag vet ju av erfarenhet att den rättar till sig om jag utesluter det mesta några veckor, typ mjölk, socker, gluten. Och starkare kryddor och processad mat. Jättekul.. inte.. även om jag kan börja äta det igen sen efter magen stabiliserat sig igen. Men det där med att gå upp i tid får nog vänta lite.. behöver lite mer tid att få balans mellan arbete och fritid. Gjorde min första dag efter semestern idag :) Måste erkänna att jag tyckte det skulle bli kul :) Det är verkligen en speciell känsla att få börja åka till jobbet igen. Som en vanlig icke sjuk människa. Jag tänkte på det när jag åkte till jobbet i morse. Ångesten som alltid kom första dagen när sambon åkte till jobbet och sonen till dagis efter semester eller längre ledighet. Känslan av total värdelöshet och utanförskap som tog med sig ett stooort tungt täcke av ångest och panik. Det är myyycket bättre att bara vara trött eftersom man vaknat x antal ggr under natten antingen för att akutspringa på toa eller för att det värker, men ändå kunna åka och jobba mina 5 timmar. Okej, jag stendog efter 3 timmar och trodde att min kropp skulle säja upp sig, och det var riktigt riktigt riktigt skitjobbigt att cykla till badplatsen efter jobbet. Det var faktiskt flera ggr som jag trodde att jag skulle få kliva av cykeln eftersom jag hade så svårt att få runt tramporna. Men skam den som ger sig! Å så fick jag ju i allafall plaska runt lite i vattnet :) Å sen svära över den dumma ideen att ta cykeln hela vägen hem igen och sen totalkrascha i soffan i drygt 2 timmar innan jag överhuvud taget kunde röra mig igen. Å nu ser jag fram mot en natt med akuta toabesök varvat med sömnöshet pga smärta. Korkat? Tja, kanske på ett sätt. Men samtidigt så underbart för själen att kunna vara på badplatsen med familjen efter jobbet, att kunna ta cykeln. Och i morgon åker sonen och sambon bort ett och ett halvt dygn, vilket innebär att jag faktiskt har TVÅ eftermiddagar/kvällar som jag kan vila hur mycket som helst på!! Min kropp säger att det är vila jag ska göra, min hjärna röstar på köra röjsåg runt hagen ena dagen och köra häst andra dagen… Varför kan dom inte samarbeta? Dessutom har jag ju provat att köra röjsåg igen och jag får så sjukt ont av det att det är jätteknäppt att ens tycka att jag vill göra det. Men jag tycker det är kul att köra röjsåg. Envisades flera ggr med att jag absolut kan köra 10 minuter om dagen. Efter upprepade försök har jag nu insett att det är typ 10 min /14 dagar som gäller. DÅ måste man fundera på om det verkligen är värt det.. Eller om man kanske borde bespara sig den 14 dagars smärtan och kanske göra nått annat kul istället. Nått som inte gör lika ont kanske? Ska fundera på det :) Nu tänker jag gå och lägga mig och hoppas på lugn oh skön natt utan vakningar :) wish me luck!