foglossning.blogg.se

Här tänkte jag samla information om foglossning under och efter graviditet. Då jag själv drabbats och söker med ljus och lykta efter information tänkte jag samla det jag hittar och hoppas att andra ska kunna få lite hjälp på vägen och kunna hitta information lite lättare :)

Vad är det för fel?

Det har jag legat och funderat på i natt. Ännu en natt utan sömn, ännu en natt med allt för mycket smärta. (ja jag vet att jag gnäller men jag gillar inte att ha ont, faktiskt.) Ännu en natt med små stressattacker. Jag tycker inte alls om att dom äckliga stressattackerna börjat hälsa på igen. Varken dagtid eller nattetid. Så himla kul är det inte att ligga och flåsa, svettas, ha hjärtklappning och pirr i hela kroppen och en hjärna som alarmerar: spring för helskotta! människa gör nånting!

Å det enda man faktiskt kan göra eftersom det gör ont redan och ännu ondare om man faktiskt försöker göra nånting, är att ligga still och vänta tills det går över.

Det kanske är vårkänslor, nu när det är vår vill ju hjärnan börja röja järnet, medan kroppen fortfarande tror att halv snigelfart är en bra takt att reparera sig på. Så kallad inre konflikt kanske? Vad vet jag, mer än att det gör ont och är jobbigt.

En annan sak som är väldigt jobbig just nu är disciplinen, träningsdisciplinen, viladisciplinen och ät-inte-allt-som-är-löst-disciplinen.

För om jag inte tränar och inte åker iväg till sjukgymnastiken eller akupunkturen så orkar jag ju göra mer hemma. Får mindre ont, mindre må dåligt efter ansträngningtid och mer tid att försöka leva ”normalt”. Då blir vilan inte lika frustrerande och jag inte lika sugen på att äta nått.

MEN eftersom jag faktiskt fattar att det är all träning som gör att jag faktiskt kommit så här långt att jag kan börja göra saker igen (om än i pyttesmå doser) så fattar jag också rent logiskt att jag måste fortsätta att träna för att bli ännu bättre och kunna göra mer saker på riktigt. (Och inte genom att smita från träningen J )

Alltså dilemma… Det är jädrit svårt att tänka långsiktigt när man vill göra kortsiktiga saker.

Så då tvingar jag mig att göra hemövningar (erkänner, jag har slarvat lite, men nu tagit mig i kragen igen) jag åker på sjukgymnastiken (utom just idag då såklart, eftersom mensvärk, huvudvärk, bäckenvärk som strålar både uppåt och nedåt inte är en bra kombination med köra bil och träna, det är ju såklart ingen bra kombination över huvud taget, men ni fattar) Jag åker på akupunkturen. Jag ställer alarmet på mobilen och lägger mig och vilar. Och jag försöker att inte äta allt som inte är fastskruvat.

Å så väntar jag.

På att bli bra

På nästa förbeskade stressattack

På att jag ska vakna upp och inse att allt det här bara är en jäääätttttelång mardröm.

På att smärtan helt plötsligt bara ska glida bort och glömma att komma tillbaka

På att jag helt plötsligt sitter/ligger/står/går utan att ens reflektera över att jag faktiskt gör det.

Å på den där goda fen, visst finns hon väl på riktigt??

 

Medan jag väntar skriver jag lite här och så är jag så glad  för att jag fått lite mejlkontakt med några av därute i världen J Tack för att ni finns!

Taggar: Foglossning, PGP, Pelvic Girdle Pain, baekkenloesning, baekkensmerter, bäckensmärta, kronisk smärta, symfyseolys;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Elin
skriven :

Tack detsamma! Det är så mycket som du skriver som jag känner igen mig i! Jag är inte ensam, det känns skönt! Glad påsk! Kram Elin

Svar: Glad fortsättning på påsken! och tack :)
Maria

2 linda
skriven :

Hej!

Pirr I kroppen, låter kanske som nervsmärtor? Saroten används mot nervsmarta och enl min smärtläkare kan det även funka mot annan smarta. Man sover bättre av det också. Kanske ngt att fundera på?

/Linda

Svar: Hej!Jo det kanske kan vara nervsmärta, jag har eg ingen aning. Om jag har förstått det rätt används Saroten både vid typ depressioner och smärta. Jag har testat den, men det är inget för mig. Fungerade absolut som så att den tog bort smärtan på natten och det var skönt. Det var mindre skönt med nystart av mjölkproduktion, minskad mens och viktuppgång i full fart. Dessutom slog den liksom bort alla känslor, det gick inte att bli glad på riktigt och dom första två veckorna när kroppen skulle vänjas in var fruktansvärda. Eg är jag nog lite glad att jag fick biverkningarna så jag slutade med dom. Men jag vet att dom funkar bra på andra, så funkar gör dom ju :)
Jag tackar för tipset och hoppas du har haft en bra påsk :)
Maria

3 Linda
skriven :

Hej igen! Jag tar mig inte så ofta tid att kommentera men jag tänker ofta på dig. Jag var under en längre tid mkt stressad över min sits med sjukskrivning och värk och jag tror att det var detta som gjorde mig oerhört mkt sämre. Jag tror att läkare och sjukgymnaster ibland kan underskatta hur mkt stress kan påverka. En sak jag tänkte på när jag läste ditt inlägg är om kanske reducerad stress inte skulle hjälpa dig mer än träning? Om du tex gör 1/3 av den träning du gör nu för att istället göra vardagliga saker som du känner för så kanske det skulle minska din stress och därför bli bättre även på lång sikt. Men kanske fortsätta vila lika mkt. Det kanske kan vara värt att testa? Du kan ju alltid börja träna mer om det inte funkar. Sen är ju även att röra sig i vardagen faktiskt träning även det. Bara en tanke jag fick! Biverkningarna av Saroten lät ju fö jävliga.

Kram!/Linda

Svar: Hej! Vad roligt! Här har jag nu i flera dagar gått omkring och tänkt just det du skriver! Jag har funderat på vilka övningar som är viktigast och vilka övningar som mer är som vardagsrörelser. Dvs vilka övningar jag kanske ändå kan göra i vardagen. Tyvärr vill jag ju alltid så himla mycket och det i sig blir ju en stress. Jag försöker jobba på mig själv där :) Tack för tanken! Jag ska nog ta upp den med min sjukgymnast nästa vecka, nu när jag vet att det inte bara är jag som har tänkt den :) Kram!
Maria

4 Anonym
skriven :

Vil bare si at jeg forstår deg så inderlig godt. Jeg var sengeliggende med bekkenløsing i 2 år. Lå 95% av døgnet. Sakte men sikker opptrening og med hjelp av kognitiv terapi så er jeg nå "friskmeldt" og starter i 50 % jobb om noen uker. Opptreningen tok 2 år med inderlig med tålmodighet og disiplin!

Svar: Hej!Vad glad jag blir av att höra att du har blivit så bra! tog det 2+2 år att bli bra eller 2 år allt som allt? Vad har du tränat för träning? Har du gjort något mer än tränat, kiropraktik eller så? Kognitiv terapi låter klokt. Man blir ju lite, fast bara lite såklart ;), knäpp av att ligga still fast man inte vill. Vad ska du börja jobba med? Jag blir så glad av att höra att du blivit så bra! Jag hoppas du orkar svara på mina frågor :) Om du inte vill skriva här kan du maila mig på tuslus@hotmail.com
Med hopp om fortsatt bättring för dig!
Maria
Maria