foglossning.blogg.se

Det känns bra, det är väl det viktigaste kan jag tycka. Jag tror fortfarande på att det här kommer göra mig smärtfri och jag ser fortfarande fram mot livet efter andra operationen.

Har det varit enkla 4 veckor? Svar Nej

Har smärtan försvunnit helt? Svar Nej

Har jag tvivlat på om smärtan kommer försvinna? Svar Ja

Naturligtvis skulle jag såklart nästan kunna tillägga. Men när man är mitt i allt är det ibland svårt att se helheten så jag gjorde en veckosummering.

Vecka 1 efter op

Ont som satans typ överallt, hela bäckenområdet och strålade ner i benen.

Svårt att ligga, sitta, stå och gå.

Toppade det med mensvärk delux.

Vecka 2

Blev livet lite enklare, mjukvävnaderna kliade, värkte och ömmade men betydligt mindre, rörligheten var dock mycket mycket begränsad. Det högg och butade och sträckte och höll på, men det kändes att det var på väg åt rätt håll.

Vecka 3

Rörligheten förbättrades sakta och smärtan likaså, så för säkerhets skull körde jag en våldsam ägglossning ungefär mitt mellan v 2 och 3 som gjorde att den icke opererade sidan så gott som slutade fungera. Tillsammans med en kraftig väderförändring och total överbelastning gjorde det mig väldigt sängliggande.

Dels eftersom det gör så förj... ont när man belastade den icke opererade sidan att jag var rädd att ramla när det högg och höll på. Men också eftersom jag var så himla rädd för att råka överbelasta den opererade sidan. Det gjorde ju ont även på den opererade sidan men den icke opererade sidan var mycket värre...

Vecka 4

Tja, bara mensen kom och jag hade vilat ikapp kroppen så blev livet helt enkelt hur bra som helst :)

Den opererade sidan känns stabil och frestelsen att belasta den mer än den icke opererade sidan är stor! Rörligheten är bra i måttlig mängd.

Att böja sig och plocka upp saker från golvet är såklart fortfarande inte att rekommendera men med mycket koncentration och rejält stöd att hålla i så går det faktiskt oftast bra :)

Sammanfattningsvis så är det allra jobbigaste yttre omständigheter, kryckor och att det inte går att välja vilken sida jag vill ha ondast på. Nu menar jag inte vill som i jaa, jippiii, utan mer att det är skönt att ha en valmöjlighet.

Innan op kunde jag ju bara belasta den ena sidan mer om jag tyckte det blev för jobbigt på den andra sidan. Det tyckte jag nog rätt ofta, men det är lättare att ha ont om man kan påverka någon del av smärtan än som nu, nu måste jag belasta den icke opererade sidan mest även om den redan gör så himla mycket ondare än den opererade. Hyfsat frustrerande både fysiskt eftersom kroppen hela tiden vill avlasta det som gör ondast, men också psykiskt eftersom jag vet att det till slut leder mig raka vägen ner i sängen.. igen....

Å tro det eller ej, men jag är rätt trött på den här sängen efter snart 4 år. Även om den står i vardagsrummet och även fast den har 3 olika madrasser för att vara mjuk nog och tom fast jag har 10 olika kuddar i olika tjocklek, storlek och mjukhet att avlasta det som behövs, när det behövs.

Så längtar jag härifrån. Samtidigt som jag är så himla glad åt denna fula säng, eftersom den ger mig möjlighet att umgås med familj och vänner och framförallt eftersom den ger mig möjlighet att vara med sonen. Man kan göra mycket i en säng som är 120 cm bred :)

Summan av kardemumman är att jag har stora förhoppningar på återbesöket som är den 7 oktober, dvs nästa vecka. Jag tror Bengt kommer säga:

Oj så bra det läkt, nej jag tror inte du kommer ha lika stora problem med mens och ägglossningshormoner när du läkt ihop ordentligt efter operationerna.

Och så tror jag han säger att det är dags för nästa operation väldigt snart. Typ slutet på oktober.

Då mina kära vänner betyder det att jag börjar nästa år med att träna för smärtfrihet och ett normalt liv!! Ahh... längtar...

Så länge ligger jag väl här och övar mig på att säga:

- Jamen gud, kommer du ihåg när jag var sängliggande?

- Ja, herregud, tänk att jag längtade efter att göra det här som jag hatar när jag låg därhemma.. Jag måste varit desperat..

 Och sist men inte minst:

- Kom Sonen, vi ska åka till …. vartomhelst..... bara du och jag :)